Mina personliga erfarenheter:

Behoven av vätska under långdistanslöpning varierar rätt mycket under olika förhållanden.
Väderlek, terräng, träning/tävling och personliga behov styr mängden och typen av vätska.
Därför är valet av vätskesystem ej helt självklart.

Under tävling är det framförallt rätt mängd och snabb hantering som är avgörande faktorer.

Under träning mer lätt diskat.

Längden på träning/tävlingspassen påverkar också valet.



På kortare träningspass upp till två timmar räcker oftast vätskebälte med plats för halv/helitersflaska och ficka för extra energi. Ett väl så bra alternativ är två små handhållna flaskor och cykeltröja med bakfickor för energi ger enkelhet och samtidigt träning för armarna.

Flaskor med stor öppning som går att diska i maskin är kanon för den som tränar ett par pass om dagen. Mögliga flaskor är ingen hitt under varma förhållanden.


På kortare tävlingar (upp till två timmar) där det ej finns vätskekontroller fungerar vätskebälte alldeles utmärkt. Har man kompass och karta i händerna kan dock en Camelback vara att föredra. Munstycket bör då vara fastsatt så att man kan dricka utan att använda händerna. Erfarenheten talar för att man blir lat när man är trött och dricker för sällan om det är för krångligt att ta fram vätska. Är det riktigt varmt kan dock en Camelback bli varm och svettig = tung om den har för mycket stoppning.

Snabb hantering vid i tävlingsväxlingar (typ multisport) är mycket avgörande. Tid för vätskepåfyllning har man ej, utan man byter enklast hela vätskesystemet och då har man vätskevolym och energiinnehåll reglerat för nästa sträcka. Antingen byter man då hel Camelback eller flaskor till midjebältet.


På längre träningspass bör man använda likartad utrustning som man skall använda på tävling.
Kroppen måste vänja sig vid utrustningen. Man behöver lära sig undvika skavsår och få rutin i användningen.

Sportdryck i Camelback är inte roligt att rengöra varför jag oftast väljer att ha enbart vatten i Camelback och energi i separat flaska och/eller i fast form. Då de längre passen kräver att man har extra energi och reservkläder med sig är ofta en mindre rycksäck/större Camelback att föredra.


På de längre tävlingarna har man ofta en del obligatorisk utrustning med sig nedpackat i ryggan. Då är det inte lika lätt att byta hela ryggsäcken inklusive vätskesystem. Camelback med vatten och flaskor med energidryck är då en bra kombination. På nyare rycksäcksmodeller och så kallade packvests har fästen för två flaskor på framsidan av axelremmarna.
Klart lättillgängligt och bidrar till snabba växlingar. Har man dessutom flaskor med sugrör kan man dricka utan att använda händerna. Flaskor är också smidiga i de fall när man tar naturvatten på vägen med klorpatron.

Två fördelar till med Camelback/rygsäck gentemot Packvests är viktfördelingen och skydd av ryggen. Obalans i viktfördelningen kan vara tröttande och ge överansträngningar. Vid Advenuretävlingar och orientering kan ibland innebära olyckstillbud. En ryggsäck med vattensäck är då ett bra skydd för ryggen.
Nackdelar med både rygga och pachvests är att de väger mer och kan bli varma att ha på sig sommartid.


Vill man ändå ha energidryck i sin Camelback skall man använda en som är lätt att diska. Stor öppning för flaskborste och munstycke måste kunna tas lös för rengöring. Munstycket måste och så tåla lite tryck då det kan bli rätt trångt i ryggan med full vattensäck.
Kan bli rätt kladdigt om munstycket läcker.

Kommentera gärna