Prologen startade med en 30 meters firning ner i Globens köpcentrum.

Prologen startade med en 30 meters firning ner i Globens köpcentrum. En minut skulle start mellanrummet mellan lagen vara men då grigrin, som firningsdon, vållade problem för de flesta lagen blev det hela ganska fördröjt. Och den fartfyllda inledning som arrangören antagligen hade hoppats på uteblev helt. Prologen fortsatte sedan med en kort orientering runt globen, en paddling i Årsta viken och avslutningsvis en lite längre orientering bort mot Hammarby backen. Precis som väntat blev det stenhårt tempo från början och det gällde att hänga i så gott man kunde för att inte tappa för mycket på de startstarka lagen. Väl i mål efter en dryg timmes prolog var vi dryga 5 minuter efter SAAB och lite mindre efter Lundags, FJS och Halti. Kändes som vi gett de andra lagen lite väl mycket försprång men det var inte mycket att göra åt. Prologen skulle avslutas som den började med lite klätterövningar men då något gick snett ställdes detta in och vi fick lite extra vila inför "långa natten" som startade 21.00. Långa natten inleddes med en 9 km orientering på Söder. Tanken var att jag själv skulle vila på denna sträcka men då Richard hade känt sig lite tung på den sista prologlöpningen tänkte vi om och lät Richard vila istället. Att hitta bästa vägen från Globen till Söder när man saknar lokalkännedom var inte en självklarhet. Men tack vare lite rekognosering innan "långa natten" drog igång löste sig det hela ganska bra ändå. Väl i mål hade vi tagit in stort sett hela luckan upp till SAAB men tappat lite på Lundhags och FJS. Halti hade vi sprungit om utan att vi märkte det. Dessvärre visade det sig senare att Staffan Källbäck plötsligt hade kollapsat på och Halti kunde därför inte fullfölja den sträckan. En halvtimmes transportsträcka på cykel tog oss sedan ut från storstan till första kontrollen där klockan började rulla. SAAB skulle gå ut en halv minut före oss men drog på sig en punka strax före start. De visade sig att de endast hade en racerslang (hmmmm) med sig så deras läge var ganska prekärt. Där stod vi med ett antal reservslangar och funderade på hur vi skulle agera. Faktum var ju att de var en av våra värsta konkurrenter men å andra sidan kunde man ju inte låta bli att lida med dom. Så vi gav dom en slang och hoppades att de skulle fippla bort åtminstone några minuter till så att vi kunde få en liten lucka. Men SAAB imponerade på slangbytet och var i kapp oss inom ca 10 minuter. I den ljumma stockholmsnatten sög vi oss sen fast i SAAB’s fartvind. Efter första kontrollen tog vi dock olika vägval men möttes vid nästa kontroll exakt samtidigt. Sen växlade ledningen några gånger samtidigt som det började bli ganska tröttsamt. Ungefär när banan nådde sin sydligaste punkt valde vi återigen olika vägval och det var också sista gången vi såg SAAB på den sträckan. På resterande cykling in mot mål började krafterna tryta för undertecknad som då fick rejält med draghjälp ifrån Richard som verkade ha oändliga dragresurser. Väl inne vid växling blev vi ganska förvånade när Falken meddelade att vi var först. Både Lundhags och FJS hade kört bort sig rejält och det visade sig att även SAAB gjort detsamma. Närmast jagande var nu Kolmården som gjort en helt felfri nattcykling precis som vi. Viktoria ersatte Pär och det bar ut på ca 1 timmes väl kuperad inlinesåkning. Klackbromsen pressades mot asfalten så det krampade i låret. För ovanlighetens skull visade Pär lite trötthetstecken i uppförsbackarna. Så på den påföljande orienteringssträckan avvek vi återigen från utgångsplanen då Pär fick vila istället för mig. En utvilad Richard tog oss sen runt orienteringsbanan utan några större missar. Lite tråkigt här att orienteringen gick på uppförstorad 50000 del då det inte blir mycket till riktig orientering. Väl i mål på orienteringen fick vi också koll på lagen bakom och det visade sig att vi hade ca 30-40 min till värsta konkurrenterna Lundhags, FJS, SAAB mfl. Kändes helt klart bra inför den avslutande 2 timmars paddlingen som skulle ta oss tillbaka till mål. Utan att säga så mycket till varandra tryckte vi på så gott vi kunde. Sömntröttheten smög sig på emellanåt men möttes med prat och energiintag. Två extrema grupper möttes då vi passerade ett Rave party efter någon timme. Vi funderade en stund på vem som egentligen drev sin kropp hårdast, vi eller dom. Richard och jag brottades med olika problem. Richard kämpade för att bli kvitt med sina uppstötningar och jag försökte tänka på allt annat än träsmak. Pär var i det här läget ganska oberörd. Såsmåningom började vi närma oss Årstaviken. Väl framme vid bryggan kravlar jag mig ur kajaken men kommer sen inte längre. Båda benen krampar och jag blir liggande på bryggan medan Pär o Richard springer iväg med sina kajaker. Sen kommer dom tillbaka och lyfter iväg även mig. Om vi var tidigare än beräknat eller ej vet jag inte men grinden till Roddklubben där vi la till var i alla fall låst så vi blev tvungna att forcera ett två meter högt taggtrådsstängel innan vi kunde ta oss upp till Globen. Gissa om det var lite klurigt med krampande ben. Över kom vi i alla fall och Richard och Pär puttade mig upp till Globen där långa natten äntligen var slut. 3 timmar vila väntade där innan det var dags för omstart och "dagen efter" där vi hade en ledning på 29 minuter till närmast jagande lag som var SAAB. 29 minuter kan tyckas mycket men "dagen efter" är ungefär lika lång som en normal cupträvling och 29 minuter kan lätt tappas speciellt när ett av momenten är att ta sig över Globen. De hårt arbetande assistenterna Pelle o Falken såg till att vi fick lite sömn och mat vilket gjorde mycket gott för fortsättningen. "Dagen efter" inleddes med en ganska teknisk cykling i skogarna runt Hellas gården. Vi småmissade något och SAAB tog in några minuter på oss. SAAB fortsatte sen att gå starkt och plockade lite till. Inför den avslutande kombinations sträckan som består av både löpning och paddling återstod bara 10 minuter av vår ledning. Viktoria, Pär och Richard stod dock upp och körde på starkt på löpningen och började återigen utöka mot jagande SAAB. I mål blev till slut segermarginalen 20 minuter och faktumet var klart. Herkules tog hem City Challenge vilket förmodligen är klubben största multisport framgång hittills. Det var en härlig kämpainsats där alla hela tiden kämpade för lagets bästa. Helt prestigelöst turades vi om att stötta varandra när våra krafter tröt vid olika tillfällen. Vill också passa på att tacka assistenterna Peter Falkengren o Pelle som gjorde en minst lika bra tävling som vi själva. Utan deras helhjärtade insats hade resultatet definitivt inte blivit detsamma.

Mer info om tävlingen går att finna på www.citychallenge.nu